lisaengstrom

Jag saknar min familj.
Jag saknar speciellt två små skrutt som ler när man pratar med dem, som älskar en no matter what, man ber om en puss och man får en stor, blöt, öppen mun mot sig, eller den där lilla godbiten som aldrig kan få nog av mat, även när barnmaten är så äcklig så man måste grimasera, så skakar han ändå på bebisarmarna, gapar stort och vill ha mer.
De här små änglarna heter Viktor och Steven, och de är det bästa någonsin.
Längtar efter den 23:e februari då jag får gå på gotländsk mark igen och få pussa två små bebisar.


 




4 prenumeranter... Kom igen... Bättre kan vi!

Rock on.
/Lisa